Det är en bra helhet men mediebiten kan förbättras ytterligare och förankras i forskningen om minoritetsmedier.

– programmet är viktigt för att språket skall överleva i dagens situation i samhället. Minoriter av olika slag i samhället kämpar för att få plats, trots att språket är för en del finlanssvenska det viktigaste språket.

– Minoriteter behöver starkt stöd av myndigheterna för att klara av den sociala presessen som förekommer i samhället mellan majoriteten och minoriteter

– teckenspråkets betydelse och värde behöver lyftas fram och sprida information om dess existens.

– hoppas att programmet leder till nya möjligheter att skapa nya utbildningar för och arbetsplatser som stöder de personer som använder det finlanssvenska teckenspråket

– samhället är i dagens läge slutet och kunskapen om det finlanssvenska teckenspråket når inte tillräckligt mångfaldigt befolkningen

– målen som uppställts för programmet låter fina i teorin, men verkar vara svåra att nå i praktiken

Att producera tjänster på teckenspråk hör till Yles lagstadgade uppgifter och är en central del av den offentliga servicen. Det finlandssvenska teckenspråkets existens samt språkets och språkgemenskapens roll som en minoritet inom en minoritet är erkända och förstådda faktorer inom Yle. Det övergripande läget med det finlandssvenska teckenspråket och till exempel det låga antalet yrkeskunniga som behärskar språket påverkar även Yles möjligheter att fullgöra sitt lagstadgade uppdrag. Revitaliseringsprogrammet med dess åtgärder är därför ett viktigt initiativ för att förbättra förhållandena för det finlandssvenska teckenspråket och språkgemenskapen i vårt samhälle.

Revitaliseringsprogrammet är i sig själv mycket informativt och ger en omfattande beskrivning av språkets och gemenskapens historia, samt den språkgemenskap som använder finlandssvenskt teckenspråk. Bakgrunds- och historieinformationen i revitaliseringsprogrammet är också till hjälp för Yle för att fördjupa förståelsen för den del av publiken som använder finlandssvenskt teckenspråk och deras behov.

Åtgärdsuppmaningarna i revitaliseringsprogrammet som riktar sig till Yle är att 1) involvera representanter för språkgemenskapen i planeringen av medietjänster och innehåll, 2) öronmärka resurser specifikt för finlandssvenskt teckenspråk, 3) i årsrapporteringen specificera sändningstimmar på finskt respektive finlandssvenskt teckenspråk, samt 4) förbättra sökbarheten och användbarheten av innehåll på finlandssvenskt teckenspråk i Yle Arenan.

Yle strävar efter att i sin verksamhet tillämpa en "från oss till oss och med oss" -filosofi med teckenspråkiga: båda inhemska teckenspråkiga gemenskaperna lyssnas till och involveras i skapandet av innehåll och tjänster. Som ett färskt exempel på detta kan nämnas att de finlandssvenska teckenspråkiga har varit involverade i planeringen av Svenska Yles nya teckenspråkiga diskussionsprogram. Programmet har i själva verket utvecklats på de finlandssvenska teckenspråkigas initiativ.

Yle har också evaluerats ur ett teckenspråkigt perspektiv i ett gemensamt diskussionsevenemang med Dövas Förbund och Yle, i Yles kundundersökningar för syn- och hörselskadade och i en studie om unga teckenspråkigas medieanvändning. Yle har en representant i Teckenspråksnämnden vid Institutet för de inhemska språken. Även i Yles egen erfarenhetsexpertgrupp för tillgänglighet, det sk. Yle-rådet, finns en teckenspråkig medlem. I alla dessa sammanhang har och kommer det finlandssvenska teckenspråket att beaktas även i fortsättningen.

Teckenspråkig produktion hör som sagt till Yles lagstadgade uppgifter och teckenspråkigt innehåll, inklusive finlandssvenskt teckenspråk, har redan beaktats i Yles budgetering. Vad och vilken typ av innehåll som produceras på finlandssvenskt teckenspråk varierar årligen beroende på bland annat de övergripande innehållsbehoven.

Att säkra språkets kontinuitet och överföringen av språk från generation till generation sker genom barnen. Barninnehåll är därför en del av Yles utbud på finlandssvenskt teckenspråk. Likaså tolkas centrala samhälleliga innehåll som t.ex. politiska debatter och presidentens nyårstal till finlandssvenskt teckenspråk, samt evenemang som förenar nationen och den finlandssvenska befolkningsgruppen, såsom självständighetsdagens och Lucia-dagens festligheter.

Yle strävar även i fortsättningen efter en stabil service på finlandssvenskt teckenspråk inom ramen för befintliga resurser.

Yle rapporterar om sina tillgänglighetstjänster i förvaltningsrådets berättelse, årsberättelsen och andra rapporter som tjänstespecifika helheter utan att specificera språkvarianter. Detta gäller förutom teckenspråkiga tjänster även syntolkning, textning och till exempel de olika samiska språken.

Uppmuntrad av åtgärdsuppmaningarna i revitaliseringsprogrammet kommer Yle dock att undersöka möjligheterna att i framtiden rapportera minoritets- och specialtjänster även språkspecifikt.

Tjänsternas och innehållets sökbarhet på Yle Arenan är ett centralt element i medietillgängligheten och en viktig observation i revitaliseringsprogrammet. Innehåll producerat på finlandssvenskt teckenspråk är inte till någon glädje om det inte kan hittas.

För att förbättra sökbarheten och användbarheten av innehållet har Yle Arenan skapat samlingssidor för teckenspråkigt innehåll, liksom för andra tillgänglighetstjänster och språkinnehåll. Det teckenspråkiga innehållspaketet kan hittas på Arenan med sökordet "teckenspråk". Innehåll producerat på finlandssvenskt teckenspråk finns på samlingssidan i ett eget spår. Även med sökorden "finlandssvenskt teckenspråk" får man en lista över allt innehåll producerat på finlandssvenskt teckenspråk. Man kan också förbättra möjligheten att hitta sina favoritinnehåll genom att logga in på Arenan och markera innehåll som favoriter.

Yle Arenans tillgänglighet utvecklas kontinuerligt och Svenska Yle kommer att se till att sökbarheten av innehåll på finlandssvenskt teckenspråk fungerar så bra som möjligt.

Institutet för hälsa och välfärd, THL:
- Programmet för återupplivning av det finlandssvenska teckenspråket är viktigt.
- I programutkastet har man identifierat många viktiga synvinklar och åtgärdsförslag för att återuppliva det finlandssvenska teckenspråket och främja förverkligandet av de språkliga rättigheterna (som nämns i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning CRPD).
- För THL är det önskvärt att vi kunde diskutera tillsammans ifall det finns åtgärder som önskas från THL:s sida.
- Till kännedom länkar i Handbok om funktionshinderservice, THL där vi lyfter fram rättigheter, som har relevans i det här sammanhanget:
Rätt till eget språk och egen kultur, Handbok om funktionshinderservice, THL https://thl.fi/sv/publikationer/handbocker/handbok-om-funktionshinderservice/serviceprocessen/information-och-radgivning/ratt-till-eget-sprak-och-egen-kultur

Har inget att kommentera

Åsikt och kommentarer om hela utkastet till programmet

Utbildning sid 84 (kap 5) – tycker att kap 5 delvis är upprepning av det som sagts tidigare . Man kunde göra en helhet av kapitel 3 och 5, detta skulle minska programmets omfattning med ett tiotal sidor och göra det läsvänligare.

Terminologi:
- kommentar till texten om stöd (kap 3.6), beviljande av stöd/stödformer – kontrollera terminologin från regeringens förslag på ny lag om stöd för förskoleundervisningen och grundläggande utbildning – bland annat termen förlängd läroplikt – föreslås ändras till tidigarelagd läroplikt.
- senare i texten talas om barndagvård – numera använder vi småbarnspedagogik och förskoleundervisning (förskolan)
- småbarnspedagoger (är inte ett yrkesnamn inom småbarnspedagogiken) använd hellre personal inom småbarnspedagogik.

Kielikoulutuspolitiikan verkoston (Kieliverkosto) lausunto suomenruotsalaisen viittomakielen elvytysohjelmaluonnoksesta

2.12.2024

Kielikoulutuspolitiikan verkosto (Kieliverkosto, www.kieliverkosto.fi) kiittää Kuurojen Liittoa ja Finlandssvenska teckenspråkiga rf -yhdistystä mahdollisuudesta kommentoida suomenruotsalaisen viittomakielen elvytysohjelmaluonnosta. Kielikoulutuspolitiikan verkosto eli Kieliverkosto on valtakunnallinen verkosto, joka toimii tutkimusperustaisesti kielikoulutuksen, kielikoulutuspolitiikan ja kielten saralla pyrkien vaikuttamaan päätöksentekoon ja herättämään keskustelua kielistä ja niiden oppimisesta. Kieliverkoston toiminta on opetus- ja kulttuuriministeriön rahoittamaa, ja sitä koordinoidaan valtakunnallisena tehtävänä Jyväskylän yliopiston Soveltavan kielentutkimuksen keskuksessa (SOLKI).

On äärimmäisen tärkeää ja hienoa, että suomenruotsalainen viittomakieli on saamassa oman elvytysohjelman ja että elvytysohjelmaa on ollut laatimassa laaja joukko asiantuntijoita ja kieliyhteisön edustajia. Elvytysohjelmaluonnoksessa on perusteellinen kuvaus kielen tilanteesta ja siihen johtaneesta historiasta, mikä itsessään on tärkeää kielenelvytyksen edistämiseksi. Lisäksi elvytysohjelmaluonnoksessa on kattavasti ja monipuolisesti toimenpide-ehdotuksia kielen elvyttämiseksi.

Olemme etukäteen nähneet Jyväskylän yliopiston viittomakielen keskuksen lausunnon koskien elvytysohjelmaa, ja kannatamme siinä mainittuja asioita. Pidämme tärkeänä laadukasta tutkimusta ja sen jatkuvuutta kielikoulutuksen ja kielenelvytyksen kannalta. Viittomakielen keskuksen lausunnossa maininnat yliopiston autonomiasta, tutkimuksen vapaudesta ja tutkijoiden integriteetistä ovat erityisen olennaisia. Akateeminen vapaus on yliopistotutkimuksen tärkeimpiä lähtökohtia ja arvoja, sillä se mahdollistaa tutkijoiden riippumattomuuden. Tämä osaltaan takaa sen, että tutkimus on luotettavaa – tämä on myös kielen elvytystyön kannalta etu. Tutkimuksen luontaisen uudistumisen kannalta olisi hyvä, jos elvytysohjelmassa ei olisi liian yksityiskohtaisesti määritelty esimerkiksi tutkimuskohteita. Vastuullisesti ja eettisesti toimivat yliopistot ja tutkijat sitoutuvat työskentelemään yhdessä yhteisön kanssa, vrt. esimerkiksi vastajulkaistut saamelaisia koskevan tutkimuksen eettiset ohjeet (2024): https://tenk.fi/fi/ajankohtaista/saamelaisia-koskevan-tutkimuksen-eettiset-ohjeet-julkaistu

Tutkimuksen vapaus ei silti poissulje sitä, että kielen elvytystyössä tarvitaan kaiken kaikkiaan kestäviä, dialogiin perustuvia yhteistyöverkostoja moneen suuntaan. Kieliyhteisö ja kielenkäyttäjät itsessään ovat elvytystyössä kaikkein tärkeimmässä roolissa.

Kieliverkoston tehtävänä on tukea kieliin ja kielikoulutukseen liittyvää yleistajuista (tutkimusperustaista) julkaisemista – oli se sitten esimerkiksi kirjoitettua tekstiä (ks. Kieli, koulutus ja yhteiskunta -verkkolehti: https://www.kieliverkosto.fi/fi/journals), podcast-jaksoja tai videoituja kannanottoja. Voimme verkostona tarjota tällaista tietoisuuden lisäämiseen liittyvää tukea myös suomenruotsalaisen viittomakielen elvytystyöhön samalla tavalla kuin muillekin kielille ja arvostamalla yhteiskunnan ja koulutuksen monikielisyyttä. Kieliverkosto on aiempina vuosina järjestänyt myös eri vähemmistökielten edustajille yhteisiä keskustelutilaisuuksia, minkä lisäksi toisinaan on järjestetty kielikoulutuksen asiantuntijoille (esim. opettajat, tutkijat) suunnattuja tapahtumia vähemmistökieliin liittyen. Olemme jatkossakin kiinnostuneita järjestämään näitä tilaisuuksia tuoden yhteen vähemmistökielten edustajia ja lisäten tietoisuutta eri kielten tilanteista. Tällä tavalla voimme osoittaa tukeamme myös suomenruotsalaisen viittomakielen elvytykselle.

Jyväskylässä 2.12.2024
Kielikoulutuspolitiikan verkosto (Kieliverkosto)
(vastuuhenkilö: Kieliverkoston koordinaattori, projektitutkija Erja Kilpeläinen, Soveltavan kielentutkimuksen keskus SOLKI, Jyväskylän yliopisto; kieliverkosto@jyu.fi)

STEA anser att programmet är förtjänstfullt, men påpekar att det inte framgår ut programmet under en hur lång tid detta är meningen att förverkligas, och på vilket sätt säkerställer man att det finns resurser att förverkliga åtgärderna. Programmet innehåller väldigt många åtgärder på olika nivåer. Det kunde vara bra att prioritera åtgärderna. Kapitlet om uppföljning var ännu på hälft. Uppföljningen är ett av de viktigaste verktygen i ett dylikt program.

- Utlåtandet grundar sig på den i förfrågan om hörandet delade versionen ”Utkast 13.11.2024”.
- Utlåtandet är givet av Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, i fortsättningen Svenska enheten.

Allmänt:
- Svenska enheten förhåller sig mycket positivt till att ett revitaliseringsprogram för finlandssvenskt teckenspråk framställs. Dokumentet ger en god översikt av det finlandssvenska teckenspråkets situation, historia och framtidsutsikter samt framställer goda och konkreta åtgärdsförslag.
- Revitaliseringsprogrammet belyser dövkulturen och teckenspråket på ett mångsidigt sätt, vilket ger beröringspunkter till många verksamheter i samhället och öppnar för samarbeten och nätverk.
- Dokumentet bekräftar teckenspråkssamfundet på ett fint sätt och programmet fungerar som en god introduktion och utbildningsmaterial i ämnet.

Regionförvaltningsverkets verksamhet som kan nämnas i revitaliseringsprogrammet:
- Svenska enheten ordnade 10.11.2020 fortbildningen ”Kollegiet Sprinkler”, som även gav upphov till fortsatta nätverksträffar i form av digitala kaffestunder: Kollegiet Sprinkler kaffeträffar startas upp - Finlands Dövas Förbund (länk)
- Kollegiet Sprinkler gjorde en Videointervju med Jessica Öhman som ett utbildningsmaterial i ämnet. (länk)
- Regionförvaltningsverket har i sin basserviceutvärdering år 2019 bedömt tillgången till service på området: Medvetenheten om teckenspråkigas och coda-barns språkliga rättigheter måste ökas genom information och utbildning, Tiedote 15.6.2020 - Aluehallintovirasto (länk)

Två centrala publikationer från Utbildningsstyrelsen:

https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/teckensprakiga-barn-i-smabarnspedagogiken-och
(länk)
https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/teckensprakiga-elever-i-grundskolan
(länk)

Länkarna sänds per e-post till Annika Aalto och Magdalena Kintopf-Huuhka.

Undervisnings- och kulturministeriet noterar det omfattande bakgrundsarbete som lagts ner i programutkastet. Programmet redogör förtjänstfullt utvecklingen av och arbete med revitaliseringen av det finlandssvenska teckenspråket under de senaste decennierna.

Emellertid vill undervisnings- och kulturministeriet understryka att ministeriet inte varit med om att ta fram åtgärdsförslagen och förslagen inte blivit förankrade hos ministeriet under förberedelseprocessen.

Åtgärdsförslagen är till övervägande del fokuserade på lagstiftningsbehov och utökad offentlig finansiering. Ministeriets bedömning är att problemet inte i första hand ligger hos bristande lagstiftning utan på att det är fråga om så litet antal personer med kompetenser i språket och de långa avstånden mellan dem. Det finns en delad förståelse om att detta skapar ytterst svåra situationer på individ- och familjnivå samt för dem som ska stå för de offentliga tjänsterna i detta sammanhang.

Ministeriet vill hänvisa till de tidigare diskussioner som fördes på ministeriets initiativ år 2020 med de centrala referensgrupperna angående finlandssvenskt teckenspråk och utgångspunkten för ett programarbete för revitalisering. Då enades man om att utgångspunkten för ett effektivt revitaliseringsarbete skulle basera sig på samarbetsmodeller och så konkreta åtgärder som möjligt för att föra samman olika aktörer och på detta sätt stärka det existerande språket i samhället. Enligt det nuvarande regeringsprogrammets ambitioner finns en vilja hos undervisnings- och kulturministeriet att ingå i en diskussion om vilka konkreta åtgärder som vore realistiska att verkställa genom samarbete och med hänsyn till de begränsade offentliga resurserna för att specifikt se på förbättringar på utbildningsområdet.